Är det dags att utveckla datalagrens innehåll?

23.04.2019

Är det dags att utveckla datalagrens innehåll?

När jag började i branschen i slutet av 1990-talet var processerna kring datalager och rapportering mycket enklare än i nuläget. Informationskällorna var i huvudsak relationsdatabaser och enkla textfiler.  Rapporteringen var inte heller särskilt avancerad, för med dåtidens verktyg kom gränserna snabbt emot. Nu när företag vaknar upp till spännande visioner om AI, så får många tyvärr inse att deras existerande DW-lösningar är konstruerade enligt rätt förlegade principer och att innehållet inte håller måttet.

Traditionella datalager byggdes ofta på följande sätt:

De enklaste systemen kan se liknande ut även idag, men man väljer ofta en betydligt mångsidigare arkitektur, med fler informationskällor och fler alternativ för lagring och visualisering av data.

Vad var det ursprungliga syftet med datalager? Här är några orsaker, som jag hittade i mina PowerPoint-presentationer från 2001.

I och för sig är de här argumenten relevanta än idag. Men räcker det? Maskininlärnings- och AI-lösningar behöver data för att lära sig – visst har vi väl nytta av den data som samlats i våra DW i decennier?

Ibland är svaret ja, men ofta är det nej.

Traditionellt har data som samlats i datalager valts ut enligt rapporteringsbehoven. För ekonomiska rapporter har man exempelvis lagrat ekonomiska data och för HR-rapporter HR-data. När data har samlats in endast med tanke på traditionella rapporteringsbehov är det allt annat än klart att de lämpar sig för maskininlärning.

Låt oss ta ett exempel.

I datalagret XYZ samlas kunddata i syfte att rapportera kundspecifika säljvolymer per produkt, produktgrupp, kundsegment och kanske per dag. Man samlar därför in fakturerings-, produkt- och kunduppgifter i datalagret. Datan kan kännas heltäckande ur försäljningsrapporteringssynvinkel.

En data scientist dyker upp för att skapa en kundomsättningsmodell (customer churn). Efter att ha tagit en titt på datalagret kan vi snabbt konstatera att datalagret inte innehåller några uppgifter om kundernas avtal. Dessa uppgifter skulle sannolikt vara ett centralt element i kundomsättningsmodellen. Eller så kanske det finns avtalsuppgifter i datalagret, men de ger bara information om den aktuella situationen – inte om hela kundens avtalshistorik, som skulle vara viktig att känna till när man skapar en AI-modellen. Det är alltså möjligt att det finns data, men att man inte har någon nytta av den.

Jag har varit med om otaliga projekt inom AI och maskininlärning. Bara i några få fall all nödvändig data funnits tillgängliga i så kallade traditionella datalager. De vanligaste utmaningarna har varit följande:

Hur ska man beakta AI i planeringen av datalager?

Eftersom företag ofta satsar märkbara summor på att planera och bygga datalager, gör man idag klokt i att vidta åtgärder för att försäkra sig om att datalagrens innehåll i framtiden kan användas för att bygga AI-lösningar.

När man beaktar de här aspekterna blir datalagret genast mer användbart för kommande projekt inom artificiell intelligens. Det är dock bra att komma ihåg att insamling av data på ett ställe inte i sig skapar AI-lösningar – för detta krävs tydliga business case. Data fungerar därmed som en möjliggörare.

 

 

Dela
Contact Person

Blog writer

Mika Laukkanen

Vincit Bilot

Bilot & Vincit have joined forces!

See where the story continues 

You have Successfully Subscribed!

Vincit Bilot

Bilot & Vincit have joined forces!

See where the story continues 

You have Successfully Subscribed!